Välkommen

Dag 5 - Det här finns i min ryktlåda
fredag 31 december 2010 , 17:48

Dag 5 - Det här finns i min ryktlåda Här har ni allafall en bild på Leroys rykthink :)

 I den finns en blå slip-knot dandy borste, har också en röd dandy borste. Tre rycktborstar en röd,liten, en grön,stor, och en vit, mellanstor. Tre ansiktborstar, en blå slip-knot, en ljusblå och en röd. En blå piggborste. En blå gummiskrapa. En blå svettskrapa. Två hovkratsar, båda blå men den andra har en borste. En orange hovborste. En rosa hårborste.
Sen har jag några saker som kanske inte hör hemma i rykthinken, nämligen en flaska värmande liniment, en flaska dubbel effekt liniment och en flaska rypsolja. Så ett par handskar och ett ton hö i botten :P  Allt det hittar ni i min rykthink och ja allting får plats i hinken :D

Etiketter: ,



Nytt år, nya målsättningar
, 11:13

Inför 2010 hade jag inga speciella målsättningar med ridningen eller med hästarna, men nu tänkte jag rada upp några här inför 2011 istället.

» Köra in båda hästara (Räppar kan redan lite, Romek ska läras helt), innebär även: köpa körutrustning
» Sätta igång Romek, få någon meningsfull sysselsättning åt honom
» Utvecklas inom hoppningen. Löshoppa högre, få bättre teknik, hoppa bana...
» Fördjupa kommunikation och förståelse. Lära oss mer frihetsdressyr. Mål: Att hästen ska lägga sig på kommando
» Boosta dressyren med Räppar. Öva in olika rörelser som vi inte har ordning på alls nu.
» Rida många, härliga turer och ha roligt tillsammans!

2010 har varit ett bra år, men vi har inte varit så aktiva som jag önskat. Men här kommer vi, 2011!!
GOTT NYTT ÅR ALLA!! :)

Etiketter: ,



Dag 5 - Det här finns i min ryktlåda
, 09:00

Dag 5 - Det här finns i min rykt låda
Dag 6 - Det här äter min häst varje dag
Dag 7 - Min favorit grej i stallet
Dag 8 - Min hästs vardags outfit
Dag 9 - Mitt bästa häst minne
Dag 10 - Mina drömmar
Dag 11 - En bild på stallet
Dag 12 - Det här saknar jag
Dag 13 - En nytagen bild och 5 punkter som beskriver din häst
Dag 14 - Varför får ridning dig att må bra
Dag 15 - Något du och din häst är stolt över som ni har gjort!

Fyra ryktborstar, en rotviska, två pannborstar, piggborste, gummiskrapa, "massagegrej", borste för man och svans, två hovkratsar och lite bitar av ryktstenar. That's it.

Det står bara Räppar på hinken, trots att jag använder samma borstar till båda hästarna.

Etiketter: ,



Dag 4 - Hur började mitt häst intresse
torsdag 30 december 2010 , 21:34

Dag 4Hur började mitt häst intresse Det är omöjligt för mig att säga när det började, har sålänge jag kan minnas alltid hållit på med hästar mer eller mindre. Leksakshästar var det enda jag ville leka med när jag var liten. Inte helst mina kill kompisar slapp undan mitt häst intresse också de var tvugna att leka med leksashästarna.
Lyckan var stor när jag på min sjuårsdag fick ridlektioner till födelsedagspresent. Hade före det nog busat med våra bekantas ponny och ridit en annan bekants islandshäst några gånger.
Började då på vörk, också känt som rasmusbacken. Red där ett halvår och sen så fick jag inte fortsätta för mamma, hon tyckte att hästarna var för opålitliga.
Då jag var nio år så tog jag nya tag och började på riktigt! Red i två år för världens underbaraste ridlärare, hon lärde ut klassisk ridning. Efter det slutade hon som ridlärare. Red på vörk ännu två år till där. Brukade också då och då ta ridlektioner och hyra hästvasa ridcenter, stallet där min kusin red. Sen blev det nästan ett års paus, ofrivillig sådan. Jag bröt höftet i en ridolycka, så jag kund helt enkelt inte rida. Efter det red jag på vörk ett år tilll. Det året red jag nästan bara stallets busigaste ponny, han lärde mig massor! Sammanlagt blev det 5 år på vörk.
Kan ju berätta att jag vörk är en sån ridskola där häst skötsel ingår i "undervisningen", var man i första gruppen så sadlade på, var man i sista gruppen sadlade man av och kvällsmatade. De första åren så böt vår ridlärare plats på grupperna så att alla skulle lära sig både att sadla på, ta av och mata.
Så har jag varit på lite olika ridläger, de flesta allround ridläger men också ett terrängridläger där vi for ut i terrängen den ena lektionen. Kan ju berätta att det var på ett ridläger jag lärde känna Hanna. Vörk brukade också ordna "stalldagar" och "egen häst för en dag" då och då, så på dessa var jag alltid med. Det var på en stalldag jag fick köra första gången.
Sommaren -09 kom Leroy med in i bilden och nu är jag här ;)

Etiketter: ,



Dagens ridpass
, 21:15

Idag for jag och Räppar ut på en riktigt skön tur. Jag är lite mörkrädd men idag trotsade vi det och red en bit genom mörk skog i alla fall, vilket vi måste för att komma till den upplysta vägen en bit bort. Räppar hade bråttom och ville bara springa hela tiden, man kan väl nästan säga att han var het. Det har inte hänt många gånger förut! Vi galopperade ganska långa sträckor i lugnt tempo och travade på däremellan. Jag har äntligen lyckats hitta en bra balans när jag sitter ner i galoppen. Jag har galopperat i fältsits så mycket att jag nästan glömt hur man sitter ner.
Vi försökte oss också på lite dressyrande, bågar över vägen och så. När vi kom hem skrittade vi några minuter i djupsnö. Vi var väl ute ungefär en timme.

Trots att jag inte skrivit om någon ridning så har vi ju pysslat på nästan varje dag, så här kommer en kortversion av veckan som gått...
Måndag: Terrängtur. Tempoväxlingar och mest bara full fart. Räppar hade massor av energi som han fick springa av sig.
Tisdag: Ridlektion för en liten fyraårig tjej. Bra gympa för Räppar att få gå en timme i lite djupare snö. Både tjejen och hästen var duktiga!
Onsdag: Gick ut på ca en timmes promenad.



Etiketter: ,



Dag 4 - Hur började mitt hästintresse
, 09:00

Dag 4 - Hur började mitt häst intresse
Dag 5 - Det här finns i min rykt låda
Dag 6 - Det här äter min häst varje dag
Dag 7 - Min favorit grej i stallet
Dag 8 - Min hästs vardags outfit
Dag 9 - Mitt bästa häst minne
Dag 10 - Mina drömmar
Dag 11 - En bild på stallet
Dag 12 - Det här saknar jag
Dag 13 - En nytagen bild och 5 punkter som beskriver din häst
Dag 14 - Varför får ridning dig att må bra
Dag 15 - Något du och din häst är stolt över som ni har gjort!

Jag har hållit på med hästar så länge jag kan minnas. Det är omöjligt att föreställa mig utan hästar runtomkring mig. Sedan jag var fem år har jag hållit på med hästar i någon form hela tiden. Det har hänt  sig att jag inte kunnat rida något år och en gång så funderade jag på att sluta, när jag var tvungen att välja mellan fotboll och ridning. Men jag valde rätt, vilket jag är väldigt glad för!

Att jag överhuvudtaget började med hästar på riktigt så har jag min dåvarande bästa väns mamma att tacka för. Hon tyckte att vi flickor borde prova på lite allt möjligt, fotboll, hästar, dans... Så vi var en hel del tjejer som började samtidigt på en slags "hästis-kurs" som det kallades. Vi fick mocka, vara i stallet, pyssla med hästarna och även rida. Jag minns att jag avskydde säkerhetsvästen så mycket att jag några gånger gömde mig i höladan när det blev ridning, för jag hade inte lust att ha säkerhetsvästen.

När jag var nio år började jag ta riktiga ridlektioner utan att någon höll i hästen när jag red. Jag började i en grupp där alla var mycket äldre och erfarnare än mig. Alla andra kunde redan hoppa små hinder och jag hade knappt travat utan att någon höll i. Under året utvecklades jag ändå massor och till slut kunde även jag hoppa och galoppera.

Jag vid rasmusgården, alltså ridskolan
Efter detta följde en paus på ett år när jag främst tillbringade min tid i ett travstall nära oss. Jag fick sköta travhästarna och lärde mig charmen i att vara ute och köra hästar. Det var en rolig och lärorik tid helt enkelt.

Jag började rida igen och nu red jag lektioner regelbundet, en gång i veckan, i fem år. Jag fick min första egna sköthäst, senare flera sköthästar, som jag pysslade med varje lördag. Tack vare detta fick jag rida mera. De sista två åren vid ridskolan delade jag och min kompis alla stallsysslor varje lördag, vi mockade och matade hästarna på dagen, fixade allt vatten till hagarna osv. När vi gjorde det fick vi rida varje lördag. Jag tävlade också ett par gånger på ridskolan under denhär tiden, men jag är ingen tävlingsmänniska så det lämnade där. På somrarna var jag på ridläger, först som deltagare och senare som ledare. Jag i princis bodde vid ramsusgården, som ridskolan kallas.

I slutet av mitt femte år tog jag Stjerne Tor (skrev om honom i ett tidigare inlägg) på foder och skulle köpa honom, men det blev inte av. Istället köpte jag Räppar, som jag nu snart haft i två år.

Detta blev då hela korta, men kanske långa att läsa, historien om hela mitt hästintresse. Det finns så många detaljer som jag kunde fylla på med men isåfall skulle jag bli tvungen att skriva en hel bok. Avslutningsvis kan jag konstatera att jag absolut inte skulle kunna tänka mig ett liv utan hästar.

Etiketter: ,



Markarbete
onsdag 29 december 2010 , 23:30

Var till stallet idag och tittade till min sjukling, som är på bättrings väg :) Rycktade honom först riktigt ordentligt och började sen med "The friendly game". Först med händerna - inga problem här. Sen med repet. Han har alldrig brytt sig i det, men kunde ju inte vara annat än stolt när jag kunde hoppa omkring, kring honom, med repet och veva det över mitt, och hans, huvud och han bryr sig inte desto mer.
Gick sen vidare till "The Porcupine Game", det har börjat funka riktigt bra för oss. Ibörjan så hade jag lite problem med att flytta framdlene på honom, men nu hiffat och det går bra för det mesta. Har nu som nästa mål att få honom att gå undan för ett mindre tryck.
© Julia Östman
I fabruari -10, hos Hanna

Men lite problem har jag nog... Det känns som om Leroy inte helt vill slappna av när jag är framme vid huvudet, han är lite spänd. Sen när jag går till bakdelen så försvinner all fokus och han smakar på allt han kommer åt. Dessutom finns det alltid havrehinkar i stallgången, och dem vet Leroy om... Så vet inte riktigt vad jag ska göra så han inte tappar fokus. Någon som har några idéer..? Lämna isåfall gärna en kommentar, det skulle vara till stor hjälp!
Sen kom stallägaren så han "rev av" bakskorna på leroy och kortade bakhovarna och "skar upp" strålen. Leroys stråle har sjunkt in ganska mycket... Stallägaren menar att det är helt normalt för gamla hästar att strålen sjunker in när det är kallt. Någon som vet någonting om detta eller hört något likanande? Lämna gärna en kommetar isåfall! :)
Eftersom jag ändå inte kan rida Leroy för tillfället så får han gå barfota ett par dagar. Det är ju inte heller speciellt halt, så är Leroy inte så aktiv i hagen, så antagligen hålls han på benen. Sen sa stallägaren att jag skulle sätta tjära på Leroys hovar, de började bli lte torra
Jag kan ju påminna er om att det går nu att följa vår blogg med Bloglovin.

(Har du inte ett konto? Då kan jag berätta att det är super enkelt att fixa ett. Det är bra att ange din e-mail och ett lösenord, sen får du ett e-mail med en länk för att aktivera ditt konto. Det tar högst 5 minuter och det är lätta att följa alla dina favoritbloggar med hjälp av Bloglovin! :)

Etiketter: ,



Dag 3 - Min störta rädsla
, 20:11

Dag 3 - Min störta rädsla Det här är har varit en ganska knepig rubrik för mig med. Fastän jag i självaverket är en ganska ängslig ryttare, men det har varit svårt att sätta fingret på vad exakt det är. Men efter mycket fundernade har jag kommit fram till dethär:
Min största rädsla är nog att tappa kontrollen över hästen, då kan vad som helst hända. I värsta fall dör vi båda två, eller så går hästen och bryter något ben och det skulle vara mitt fel...
Döden är, och har alltid varit, (enda från den dagen då jag insåg att alla dör förr eller senare) en av mina största rädslor. Jag vill inte bryta nacken, och dö, då jag faller av en häst. Det finns så mycket jag vill hinna med i detta liv. Jag är inte bara rädd för min egen skull utan också för Leroys skull och alla andra människor och djur som betyder något för mig.

Etiketter: ,



Länkbyte
, 11:29

Ifall du vill byta bildlänk med oss, lägg till vår bild på din sida och kommentera här var vi kan hitta din bild!
Enda kravet är att åtminstone en del av bloggen ska handla om hästar!

Vår bildlänk

Etiketter:



Bloglovin
, 10:18

Följ vår blogg med bloglovin Jepp, nu går det att följa vår blogg på blogovin! :D

Etiketter: ,



Dag 3 - Min största rädsla
, 09:00

Dag 3 - Min största rädsla
Dag 4 - Hur började mitt häst intresse
Dag 5 - Det här finns i min rykt låda
Dag 6 - Det här äter min häst varje dag
Dag 7 - Min favorit grej i stallet
Dag 8 - Min hästs vardags outfit
Dag 9 - Mitt bästa häst minne
Dag 10 - Mina drömmar
Dag 11 - En bild på stallet
Dag 12 - Det här saknar jag
Dag 13 - En nytagen bild och 5 punkter som beskriver din häst
Dag 14 - Varför får ridning dig att må bra
Dag 15 - Något du och din häst är stolt över som ni har gjort!

Jag antar att det är min största rädsla med hästar som det handlar om. Jag är inte alls särskilt rädd för något, åtminstone inte för min egen skull eller när jag rider. Visst är jag lite rädd för att hästarna ska rymma eller äta något de inte borde någon dag, men ändå, hur stor är chansen liksom.
Om jag ska vara riktigt petig är jag rädd för att möta älgar och jägare i skogen under jakttid och att Räppar ska bli rädd för motorcyklar eller lastbilar och att vi ska hamna under. Men han är inte särskilt rädd av sig så det känns inte heller så farligt. Det här var helt klart en svår rubrik och jag tror jag lämnar det såhär.

Etiketter: ,



Dag 2 - min första häst
tisdag 28 december 2010 , 20:32

Dag 2 - Min första häst  Leroy är min första och enda häst. Eftersom jag redan presenterat honom ganska så ordentligt så tänkte jag berätta om hur det gick till då jag fik Leroy. Sätt dig bekvämt, för dethär blev långt!

© Julia Östman
Leroy sommaren -09
Det var en dag i juni sommaren -09. Pappa berättade att han hade hittat ett sommarjobb åt mig, men jag skulle antagligen inte få betalt och jag måste bestämma mig förrän han säger vad det är. Jag tvekade en liten stund, men det kunde ju inte hågot annant än med hästar att göra eftersom han inbillar sig att jag skulle gå med på att göra något gratis. Rätt gissat, jag skulle sköta en häst åt någon här i byn. Vänta lite, ingen här i byn hade ju hästar! Förutom ett par villabor, som hade sina hästar på bete här. Efter ha pratat med pappa så visade sig att han viste ingenting om hästen eller vad det var tänkt att jag skulle göra med den. Pappa ringde då till de som skulle ha hästarna och de kom överrens att vi skulle komma dit senare i veckan för att reda ut allting.
Några dagar senare var vi påväg dit. Jag tappade nästan hakan när vi kom fram. Deras gård är nämligen nära vägen och jag hade sett att de höll på att bygga något där. Varje dag påväg till skolan, skolbussen kör förbi där, så hade jag fantiserat att det var ett stall de höll på att bygga. För det fanns redan ett biltak och ett föråd på gården. Men för att vara realisitisk så tänkte jag att det antagligen är en  båthall, vilket alla större byggnader här omkring är.
Vi blev bjudna på kaffe då vi kom dit och pappa kände paret, så de pratade lite allmänt om allt. Sen så började vi reda ut denhär häst delen. Jepp, de ville att jag skulle komma och rida några gånger i veckan, men jag var givetvis välkommen att komma och sköta hur ofta jag ville. Sen började jag prata med hon som skulle ha hästarna. Hon berättade då att jag skulle få rida en häst som hon skulle ta på foder som sällskap åt hennes häst. Att det var ett snällt varmblod. Jag föreställde mig genast en rödbrun, med svarta ben, stor, kantig och ängslig travare. Men han skulle bli min sommarhäst, bara jag skulle rida honom och jag skulle rida flera gången i veckan. För mig som hade varit lektionsryttare och bara hade möjlighet att rida en gång i veckan så var det här lyx! Dessutom var ju hästarna nästan i granngården, det var bara 8 km dit! Jag kunde ju fara precis när jag ville! Till ridskolan hade jag drygt 3,5 mil. Det klickad direkt för mig och hon som skulle ha hästarna, vi pratade om allt i hästväg, precis som gamla bekanta som inte setts på ett tag. Men jag hade alldrig sett människan förut! Vi böt telefon nummer och hon skulle höra av sig när hästarna skulle komma. För hon skulle ta hem dem först när hennes semster började.
Varför just jag, kanske någon undrar. Jo dehär paret var nämligen finskspråkig och vi bor i en by där 99% är svenskspråkiga. Pappa kände manen och det hade någon gång kommit på tal att jag höll på med hästar. Så kunde jag ju finska, så var jag också tillräckligt gammal.
© Julia Östman
Leroy och hanns flickvän, Liina, sommaren -09
En vecka senare fick jag ett textemedelande att hästrna hade nu kommit och de gick glatt och betade i hagen. Jag kastade mig genast på min vespa och körde dit gasen i botten, hehe, min vespa är otrimmad så det gick bara 50 km/h, men iallafall! När jag kommer dit så ser jag en stor finnhäst, en fux och sen en litet mörkbrunt, nästan svart, varmblod båda tittar nyfiket på mig. Vi hämtade genast in dem. Det var också första gången jag såg stallet. Att det var en båthall, var inte heller helt fel gissat, för i den andra delen skulle det vara en båt. Men det var långtifrån klart och det var bara en enda stor box.
Vi band upp hästarna i varsin ände av boxen och rycktade. Leroy njöt verkligen av att bli ompysslad. Jag började genast tycka om Leroy, han var den snällaste hästen jag någinsin träffat.
Typ en vecka efter det var det dags för vår första ridtur. Det var verkligen spännande, för han had inte blivit riden på ca ett år. Hon var först i tur, för hon var ju mycket mer erfaren ryttare. Men det var inga problem! Med darriga ben så hoppade jag upp i sadeln och jag stor trivdest med Leroy, så lugn och känslig han var. Han var också väldigt uppmärksam på mig.
I juli så fick jag veta att Leroy var till salu, jag hade från dag 1 drömt om att ta Leroy på foder. Men nu började jag på allvar reda ut möjligheterna och kostnaderna. Leroy var helt enkelt en häst jag inte skulle släppa sådär bara. Jag kunde ju försöka övertala dom att ha honom på foder bara ett år först, det skulle vara perfekt, sista året i grundskolan, dessutom så hade jag moppe och Hanna höll på att bygga stall, där jag kanske kunde få box plats. Efter flera försiktiga diskussioner med mina föräldrar och sen ett samtal med Hannas mamma, vilket antagligen var det som övertygade mina föräldrar helt, så var det bestämt vi skulle ta Leroy på foder!
Den 14 augusti, en vecka efter min födelsedag, så tog pappa mod till sig och ringde till Leroys ägare för att frågad om vi fick ta honom på foder för ett år. Det fick vi inte... Han visste ju att hästen var till salu och det sista han sa förrän han gick ut för att ringa var "Vi köper alldrig en häst!" så allt hopp var som bortblåst. Jag hade förberett mig för det värsta redan då han gick ut, så att jag inte skulle bli för besviken. "Dessutom är han redan såld" sa han, men han kunde inte hålla minen länge och så började han flina och sa "För jag köpte honom!" Jag trodde inte att det var sant! Jag blev alldels ordlös. Efter att den västa choken lagt sig, blev jag jätte, jätte glad och började hoppa omkring och sen kramade jag pappa.
Jag tänkte på en gång då jag varit hemma hos Hanna och hur vi konstaterat att ingen av oss skulle få en häst sålänge vi bodde hos våra föräldrar. Och nu hade hon och jag varsin häst och vi skulle dela stall, kunde det bli bättre?

Etiketter: ,



Dag 2 - Min första häst
, 08:54

Dag 2 Min första häst
Dag 3 - Min största rädsla
Dag 4 - Hur började mitt häst intresse
Dag 5 - Det här finns i min rykt låda
Dag 6 - Det här äter min häst varje dag
Dag 7 - Min favorit grej i stallet
Dag 8 - Min hästs vardags outfit
Dag 9 - Mitt bästa häst minne
Dag 10 - Mina drömmar
Dag 11 - En bild på stallet
Dag 12 - Det här saknar jag
Dag 13 - En nytagen bild och 5 punkter som beskriver din häst
Dag 14 - Varför får ridning dig att må bra
Dag 15 - Något du och din häst är stolt över som ni har gjort!







Min första egna häst på riktigt är ju Räppar, men honom har jag skrivit så mycket om. Direkt före jag köpte Räppar hade jag en helt annan häst, Stjerne Tor, på foder och det var meningen att jag skulle köpa honom. Det svider fortfarande lite att tänka på honom. Och bara att skriva Stjerne Tor får mig att sucka en extra gång.



Stjerne Tor, "Ture", var en femtonårig herreman som hade sett en hel del i sitt liv. Han hade varit travhäst, montéhäst, ridhäst och pendlat mellan olika ägare. 
Han var väldigt osäker och rastlös vilket visade sig i att han var dominant och blev tillslut aggressiv.
Han hann knappt vara ett år vid ridskolan. Första gången jag såg honom blev jag förälskad direkt och allting blev glasklart. Under detta året gjorde jag allt för denhär hästen, tog varje tillfälle att rida honom och pyssla med honom och vi klickade precis. Han var framåt och osäker och jag var trygg och lugn och tillsammans hittade vi en slags jämvikt. 

Min hand efter en omgång med Ture
Mot hösten blev han dock sjuk och efter det blev han aldrig riktigt sig själv. Hans tidigare dominans övergick i hugg och sparkar och han blev allt mer fientlig. Antagligen hade han ont någonstans också. Trots detta försökte jag kämpa på med honom, när man väl satt på ryggen var han så härlig och emellanåt, när han var trött efter en ridtur eller på allmänt bra humör, var han världens underbaraste häst. Jag har aldrig känt det där igen ännu.


Jag minns när vi galopperade i manegen en gång. Han hade svårt för galopp och förstod inte galoppfattningen men vi körde på och mitt i allt satt det på en fin volt i manegen och vi galopperade runt, runt och tårarna bara rann.
  
Att släppa denhär hästen är det svåraste jag har gjort. Trots att jag älskade honom var jag ju tvungen att ta mitt förnuft till fånga och släppa honom. Han var ju ändå farlig. Han bet mig också ett antal gånger och det var inga små nafs. Hur som helst är han min första häst och största kärlek, jag saknar honom fortfarande. Jag kan inte påstå att någon annan häst fångat mitt hjärta så totalt igen.




Etiketter: ,



15 dagar, med Julia och Leroy
måndag 27 december 2010 , 23:32

Vet inte om Hanna skrivt denhär listan själv, men tänkte helt kallt kopiera den :D Sori Hanna!
Dag 1 - Presentera dig och din häst
Dag 2 – Min första häst
Dag 3 - Min största rädsla
Dag 4 - Hur började mitt häst intresse
Dag 5 - Det här finns i min rykt låda
Dag 6 - Det här äter min häst varje dag
Dag 7 - Min favorit grej i stallet
Dag 8 - Min hästs vardags outfit
Dag 9 - Mitt bästa häst minne
Dag 10 - Mina drömmar
Dag 11 - En bild på stallet
Dag 12 - Det här saknar jag
Dag 13 - En nytagen bild och 5 punkter som beskriver din häst
Dag 14 - Varför får ridning dig att må bra
Dag 15 - Något du och din häst är stolt över som ni har gjort!

Dag 1: Har ännu inte skrivit någon info om mig själv och Leroy, så dethär kannske någon har väntat på, vad vet jag? :D
Jag är 16 år och går också i ettan i gymnasiet, samma klass, eller grupp heter det väl nuförtiden, som Hanna Siktar på att bli journalist. Jag bor i västrafinland jag med, mitt ute i skogen i en liten gles bebodd by med några hundra invånare. Ändå har jag noll koll på vilka som bor här :P Jag har en stor familj, som betyder mycket för mig.
© Janica Asplund
Med hästar är jag en allsysslare, en egenlärd sådan. Jag gillar allt från trav till natrual horsemanship.
Inom ridning är det nog dressyr som gäller och förståss fartfyllad uteritter. Sen så sysslar jag med travsport lite smått också. Leroy kör jag också då och då, han är nog enda häst som jag nästan har full kontroll över där bak i kärran, så det säger väl allt om mig som kusk. Kan ju säga till mitt försvar att jag bara är nybörjare inom travsport.
Jag gillar också att fota, men har allt som oftast inspirationsbrist..

Leroy Udsen, som han igentligen heter, är då min häst. Han är en amerikansk travare, fördetta tävlings travare, en läromästare och turbomoffa. Han fyller nämligen 20 år den 11 maj, men han räknas ju som 20 åring redn efter nyår. Halvdöd skulle vissa säga om en 20 åring, men då har de inte träffat min Leroy. Full av spring i benen, het blir han allt som oftast och väldigt torra ben, men det är ju inte bra om en gammal häst har för torra ben. När man ser i Leroys ögon ser man en klokhet som skvallarar om att han är till åren men han har ännu kvar glimten i ögat.
Fördetta travare ja, men ändå en riktigt läromästare i ridning. Vi lär oss av varndra helatiden. Leroy kan, bara man själv gör rätt. Jag skulle säga att Leroy är helt terrängsäker, visst hoppar han till ibland men än så har han alldrig stuckit iväg. Ibland kan vi ha livliga diskussioner, om hurvida vi ska fortsätta vägen eller inte, när vi möter på mosterhöbalar eller kor. Just vid sådanhaär tillfällen så gör han inget farligt, det är bara handbromsen som åker på.
© Julia Östman
Löslongering med Leroy hösten -10
Oriponi Leroy, ja han är väldigt liten endast 150 cm, och så är han är helt enkelt en riktig "Äjjä". Inte ska du tro att du får peta i hanns aniskte och hans man låter du bli! Förrutom, om du pilar där, just där och sen så har vi hittat Leroys mjuka sida som gömmer sig bakom ett tunt, tunt skal av hingstighet, som är som bortblåst när man känner honom.
Lärkan Leroy, vad skulle jag göra utan dig?






Har inte varit i stallet varken igår eller idag, igår var det släktfest och idag har jag varit barnvakt. Men imrogon, imrog smäller det! Har tänkt låta Leroy via ända till nyår, men får säkert rida någon av stallets andra hästar. Ska ju också göra markarbete och pyssla med Leroy :)

Etiketter: ,



15 dagar
, 18:55

Dag 1 - Presentera dig och din häst
Dag 2 – Min första häst
Dag 3 - Min största rädsla
Dag 4 - Hur började mitt häst intresse
Dag 5 - Det här finns i min rykt låda
Dag 6 - Det här äter min häst varje dag
Dag 7 - Min favorit grej i stallet
Dag 8 - Min hästs vardags outfit
Dag 9 - Mitt bästa häst minne
Dag 10 - Mina drömmar
Dag 11 - En bild på stallet
Dag 12 - Det här saknar jag
Dag 13 - En nytagen bild och 5 punkter som beskriver din häst
Dag 14 - Varför får ridning dig att må bra
Dag 15 - Något du och din häst är stolt över som ni har gjort!


Jag och min häst alltså. Hanna and the Horse. Egentligen kan du läsa mer om oss genom att klicka på "Hanna" däruppe, men eftersom jag älskar mig själv och min häst tar jag ändå tillfället i akt för att prata på lite om oss.
Jag, Hanna, är en årsmodell 1994, alltså sexton år gammal nu. Jag bor i västra Finland i en liten by. Som bäst går jag första året i gymnasiet. Annan ytterst viktig info om mig är att jag är 153 cm kort och älskar Jane Austens böcker.


Min häst, eller snarare en av mina hästar, heter Räppar. Han är döpt efter Jack the ripper, ingen vidare trevlig historia bakom namnet alltså. Han är född och utbildad i Estland i ett turridningsstall. Hos mig har han varit snart två år. Räppar är bara en liten kille, sex år gammal. Trots sitt namn är han världens snällaste och goaste häst. Han är hur mysig och trevlig som helst och han älskar mat! Han är ändå inte lat, för när han väl vill finns det nog krut i honom. Räppar är inte särskilt välutbildad men han är nyfiken och lättlärd ändå. Vi har inga större målsättningar på tävlingskarriär eller liknande utan satsar mer på att ha skoj tillsammans.

Etiketter: ,



Favorithästar del 2
, 10:27

En annan häst som har varit viktig för mig genom tiderna är Johannes. Johannes var en halvblodsvalack som redan började bli till åren. Jag minns att han var enorm! Han var välskolad och väldigt härlig att rida. Allra duktigast var han på att hoppa. Alla de längre hunna ryttarna älskade att rida honom och om jag inte minns fel hade han någonslags karriär bakom sig som tävlingshäst, men jag är inte säker.

Johannes stod på ridskolan under samma tider som Sonja ungefär. Först så noterade jag inget speciellt med honom, men senare fick han ont i ryggen och någonting gjorde att jag lade märke till honom. Han blev ju nog i bättre skick sen, men det slutade ändå med att han såldes. 

Ett tag var även Johannes min sköthäst och under ett ridläger red jag honom rätt så mycket. Han var väldigt känslig och vig trots att han är så stor och jag lärde mig en hel del om att kontrollera hästen utan att ta i med kraft (som man fick göra med Sonja). Allra mest lärde Johannes mig om hoppning, för han var så duktig på det, och han var första hästen som jag hoppade lite högre med. Han hade världens härligaste gunghästgalopp vilket gjorde honom till en underbar barbackahäst.




Stor häst och liten Hanna

Fortsättning följer...

Etiketter: ,



Värmebölja!
söndag 26 december 2010 , 18:06

Istiden är över, för den här gången! Vi har nu för tillfället värsta "värmeböljan" och njuter av endast -10 grader! Efter nästan en veckas vila drog Räppar och jag ut och rejsade i djupsnö idag. Min pojkvän var ute med kameran också, så jag ska bjuda på några bilder. Upptäcker även att jag måste prova ställa om stigläderna, jag sitter med fötterna alldeles för långt fram. Dessutom pekar mina tår utåt. Ibland är det lite krångligt med bomlös sadel och att få rätt sits, speciellt när man inte tar ridlektioner, vilket faktiskt inte skulle vara till skada, men vilket inte heller är möjligt för mig i dagsläget.




Etiketter:



Photo shoot
lördag 25 december 2010 , 23:34

Hahaa, idag är jag glad :D Min kusin fotade mig med Leroy. Det var tredje gången någon har fotat mig med Leroy och dethär är första gången jag är nöjd med bilderna. Får ju hoppas att mamma hinner fota massor i sommar när vi tar hem Leroy på bete :)
 Jag fotade också min kusin tillsammans med Leroy, men mina bilder blev inte så bra. Här är då några bilder av dagens bilder :) Laddar upp fler vartefter, eftersom foton på mig och Leroy är bristvara :P
© Janica Asplund
 Leroy är ännu sjuk i ländryggen, det är därför vi har på honom det blå ländtäcket, så att det inte ska dra alltför mycket på ryggen. Idag fick han också sin sita dos pensilin. Så nu ska han få vara några dagar och blir det inte bättre får han en starkare dos. Sen är det bara att se till att han inte får kallt om ryggen mera, stallägaren som annars inte har täcken, förutom svett täcken, på hästarna har satt täcke på Leroy de senaste dagarna. Igår fick han dessutom vara inne, eftersom det var väldigt kallt.(De andra hästarna var bara ute sålänge stallägaren mockade stallet)

Min kusin Janica och Leroy :) Kan ju berätta att jag och min kusin är väldigt nära vänner. Jag vet att jag alltid har henne där, fastän vi också har våra bråk då och då, men jag vet att det går alltid över, förr eller senare. Ofta förrr :)
Janica har också en egen häst, Lawina heter den. Det är en hanoveranare.  Janica har också en blogg: http://fiiinaiiina.blogg.se kika gärna in!
Tusen tack för fotona!

Ystävät ovat kuin tähtiä. Vaikka et aina näe heitä, tiedät heidän olevan tuolla jossakin.

Janica, du betyder mycket för mig!

Jag ska fara till henne någon dag nu på jul lovet för att fota henne och Ina, som hennes häst kallas.

Etiketter: ,



Favorithästar
, 19:34

I väntan på varmare väder och att jag ska bli helt frisk har hästarna haft 110% jullov. De har verkligen inte behövt göra någonting, de har till och med fått ut en höbal i hagen så de har i princip ätit non-stop i två dygn nu. God Jul mina små pojkar alltså :)

Hursomhelst tänkte jag skriva om några hästar förutom Räppar som har varit viktiga för mig under tidens gång. Jag har alltid varit en "enhästsmänniska" och hellre t.o.m. skippat ridlektionen och umgåtts med min favorithäst istället för att rida en annan. Detta har gett mig en hel del speciella relationer med olika hästar. Jag tänkte dela upp dethär på några inlägg och börja från en tjusig fjordingdam vid namn Sonja.

Sonja var min favortihäst i ett par år. Hon var en fjordingdam som på den tiden var kring tio år gammal. Jag pysslade mest med henne kring 2005-2006 när hon stod på ridskolan. Sedan såldes hon vidare och verkar stortrivas där hon är idag. Sonja var min sköthäst i flera år, jag red henne på de flesta lektionerna och jag pysslade med henne så fort jag fick chansen.


Sonja var en riktigt envis liten dam. Det var många som inte tyckte om henne, eftersom hon ibland helt slog av och gjorde hur hon ville. Ena stunden vägrade hon att gå fram och den andra stunden stack hon iväg i full fart och bockade. Hon älskade mat och var ganska lat, men när hon väl ville fanns det bra med fart i henne. Hon var en bra allroundponny och orädd, helt duktig både i hoppning och dressyr. Hennes  egna vilja gjorde det dock svårt, eftersom hon då blev tung fram i och slutade lyssna på några som helst hjälper. Antagligen tyckte hon att det var tråkigt att gå ridlektioner dag ut och dag in.

Sonja vägrar att lyssna på mig, ridläger sommaren 2006?

Trots allt krångel hade Sonja hjärtat på plats och jag kom bra överens med henne. Jag älskar utmaningar och det kändes alltid så bra när vi lyckades med något. Vår största "merit" var när vi kom trea i en klubbhopptävling, 40 cm, haha. Jag var helt salig!


Sonja lärde mig hur mycket som helst och jag utvecklades till en mer bestämd och orädd ryttare tack vare henne. Så många skengalopper i terräng som jag aldrig ska glömma...

Fortsättning följer...

Etiketter: ,



God Jul!
fredag 24 december 2010 , 22:32

God Jul allihopa!
  Hoppas ni har haft lika bra julafton som jag har haft :)
Leroy fick iallafall en liten julklapp, av min kusin. Han fick en röd grimma som det står "I love my horse" på, med guld text. Den är jätte fin :)

Etiketter: ,



Tjoho! :D
torsdag 23 december 2010 , 19:47

Härliga jul lov, härliga uteritter, långa ridpass ute i ljuste, körturer, tolkning och bäst av allt, ingen mörkeridnin på nästan två veckor!. Allt det jag tänkt göra på jul lovet med Leroy.Fastän det har varit svinkalt idag så var jag 100 % inställd på att ta en barbackatur genom byn (och använda bjällrorna). Typ en timme förrän jag for till stallet så ringer stallägaren och säger att Leroys njur problem har blivit värre, att han nu får gå på pencilin kur och att jag hälst inte ska rida honom på ett tag. Blev ju förståss orolig för Leroy, men vet att det är ingen fara eftersom vi är medvetna om problemet, men samtidigr också väldigt besviken. Jag har knappt haft tid att rida de senaste veckorna och hade tänkt ta igen det nu.

På vägen till stallet for jag och köpte några stora, fina, röda juläpplen. Dessutom har jag torkar rågbröd, som jag också tog med. Det märktes nog på Leroy att det inte var som det skulle. Kände på ländryggen och det var helt klart sjuk, så jag satte på lite värmande liniment. Får ju hoppas att han blir bra snart så att han slipper ha sjukt.

Eftersom jag är sån som försöker se möjligheterna i ett problem istället för att fokusera på problemet, så kom jag på att det här är ett fint tillfälle för mig att träna på markarbetet. Har varit lite lat med det på sistone. Ska jobba vidare med andra leken och ha som mål att börja med den tredje leken. Har haft lite problem med att hålla Leroy fokuserad eftersom vi mest övat i stallgången (där det finns mat) efter ett ridpass då det dessutom varit mörkt ute, alltså har inte velar gå ut därför. Men nu har jag ingenting att skylla på, så det är bara att ta sig i örat och gå ut. Måste förståss se till att Leroy har varmt om ryggen. Hoppas ni har bättre tur än mig!

Etiketter: ,



Julklappstips
onsdag 22 december 2010 , 22:32

Problem med att komma på något hästig, men samtidigt användbar, julklapp åt din vän? Så börjar  det bli bråttom med att fixa julklapparna... Men som tur har jag tänkt åt dig! Bilden får tala för sig ;)

Hittade den lilla och den stora igår då jag var tll stan, eftersom jag redan har fixat alla julklappar, så köpte jag dem åt mig själv :P

Jag tycker att det här skulle vara en kul julklapp, som dessutom är lätt att få tag på. Borde ju finnas peparkaksformer i de flesta större matbutiker :)

Etiketter: ,



Julsnuva
, 14:46

Äntligen har vi fått jullov! Just nu har jag värsta förkylningen och därmed inget vettigt att komma med i hästväg. Hästarna spenderar sin dag ute i den härliga vinterkylan (kallare än -20 just nu). Usch, vad jag tjatar mycket om vädret känner jag på mig.

Jag tänke i alla fall presentera mina julklappar som jag har köpt åt mig själv från Hööks. Det finns ju många som tycker att grejer från Hööks och Horze inte är speciellt bra utan bara billigheter som härmar märkessaker, man jag föredrar nog ändå dem framför märkes grejer :) Mycket billigare, och skillnaden kanske inte är så stor (utom priset förstås)...

Här har vi alltså...
Två stycken helt vanliga grimskaft
Plaststigbyglar (försök att inte frysa fötterna av sig)
Två par olika ridvantar (CRW)
Ett par ridbyxor (passar på att köpa alltid när det finns något erbjudande. Ridbyxor är något som slits hela tiden)


Etiketter:



Bjällerklang, bjällerklang...
måndag 20 december 2010 , 22:20

Som Hanna redan har sagt så har vi haft prov vecka, så mitt bloggande och hästliv har fått lida för det. De lediga dagarna har jag haft annat (viktigt). Sen på lördagen var det dags för årets dos av jukstress, nämligen att shoppa julklappar. Köpte tre stora och sex små bjällror åt Leroy :D Jag tycker iallafall att det är himla mysigt med klingande från bjällrorna. Sen ska Leroy också få några stora röda äpplen till julkalpp. Men shhh säg inte något åt honom! Brukar ni ger era hästar julklappar?

I söndags hade jag äntligen tid att fara till stallet. Red ett skrittpass med Leroy, så vi övade på att länga och korta stegen, lite smått jobbigt att länga tyckete Leroy. Sen så övade jag på att ställa honom. Till vänster går det ganska bra, men han vill gärna smita in. Sen till vänster tar det ett tag förrän han slappnar av och går bra. Säkert något arv från hans tid som travare, men jag jobbar på det. Sen gjorde vi lite öppna, det kan han faktist riktigt bra, här går det också bättre i vänster varv. Så travade vi två varv, så att han skulle få sträcka på benen lite. Så försökte jag lösgöra honom riktigt ordentlig och gå i en någolunda korekt from. Han sätter gensat ner huvudet, höjer ryggen, men man får be några gånger förrän han börjar jobba ärligt med bakbenen. Försöker rida honom bakifrån fram men ändå blir det oftast andra vägen. Får ta mig själv i örat här!

När vi kom tillbaka till stallet så märkte jag att Leroy hade väldigt sjukt i ländryggen och det tog inte länge förrän han urinerade sig på stallgången. Han som äger stallet sa att det beror på den kalla blåsten, att han fått sjukt i njurarna. Så vi satte på arnika och jag maserade honom på ryggen. Sen fick han stå i boxen medans jag smörjde in tränset. Det behövdest verkligen, lädret började bli väldigt torrt. Sen så satte jag värmande liniment och ett stalltäcke. Ska köpa ett ridtäcke som jag ska ha i fortsättningen, då jag rider då det är kallt. Sen så ska vi ha magnet tecke på honom, stallägaren trodde att det kunde hjälpa. Verkar inte det bli bättre blir det väl att skaffa sig en back on track ryggvärmare.

Etiketter: ,



Mountain horse och söndagsridtur
söndag 19 december 2010 , 18:51

Måste börja med att hissa mina nya vinterridstövlar från Mountain horse! Har ridit i dem för första gången idag. De höll värmen riktigt bra, utmärkt dag att testa eftersom vi hade -16 grader och iskall vind. Jag som aldrig haft ridstövlar tidigare är lite ovan, men jag tyckte att de gav bra stöd och var superbekväma. Så som första intryck var de helt underbara! Inte så farligt dyra heller, 130 euro :)

Mountain Horse, Rimfrost Rider


Dagens ridtur blev nog av trots det ovannämnda iskalla vädret. Vi började i terräng ganska fantasilöst och helt utan planer på något speciellt. Red bara omkring i alla gångarter. När vi kom tillbaks till gården fick jag mitt i allt lust att hoppa så jag satte fram ett rättuppstående på ca 50 cm. Vi hoppade några gånger och Räppar bokstavligt flög, jag är så stolt! Vi kan bli hur bra som helst på detta :)
Jag hade helt fel om min lilla ponny. Han kan hoppa. Han är inte lat. Och han är hur duktig, pigg och till och med enivs och stark ibland. Intressant. Och härligt!

Etiketter: ,



The silence is over
, 12:43

Efter att helt oförvarnat hållit tyst en hel vecka är jag tillbaka. Vi har haft "den veckan", provveckan, med prov varannan dag så bloggen har blivit lidande. Hästlivet har trots det flutit på så jag tänkte sammanfatta min vecka. Får ju jämföra med programmet som jag lade upp tidigare och se hur mycket som började stämma.

Måndag Jag som hade klagat att jag inte har någon upplyst ridplan löste det med gårdslampa och hage :) Blev barbackaridning med uppvärmning i terräng och lite dressyr i hagen. Räppar var fin och gick mycket bättre att rida allt från helt vanliga volter till serpentiner osv. En avramling hann jag också med, min balans är inte vad den har varit.

Tisdag Tog en kort tur med Räppar i terräng. Inget speciellt med den ritten. Bra gick det i alla fall. Jag bestämde mig för att varje dag som jag är i stallet och gör något med hästarna ska jag ägna åtminstone 10 minuter åt Romek också.

Onsdag Longerade båda hästarna. Räppar börjar bli riktigt duktig på att fatta galopp när man longerar nu. I början gick det inte alls att longera honom, han bara rusade och bockade men nu går det riktigt fint. Romek hade energi som bara den och ville knappt stanna när han fick galoppera, men blev till slut helt trött och svettig. Åtminstone fick han springa av sig.

Lördag For jag och Räppar på en timmes runda. Vi körde uthållighet och galopperade långsamt men nästan hela sträckan. Riktigt duktig var han. Galoppen har fått en mycket bättre "håll i gång".

Vad jag ska göra idag återstår att se.
I helgen har jag också köpt nya vinterridstövlar, Mountain horse Rimfrost rider, men jag har inte hunnit provrida dem ännu. Har också fått hem ett paket från Hööks men presenterar innehållet sedan då jag hämtat ut det från posten :) Nu måste jag skynda iväg och rida för enligt foreca går solen ner redan 14:47 idag, dagen är bara ca 4 h och 30 min lång. Usch för mörker!

Etiketter:



Veckans tema - säkerhetsvästar
måndag 13 december 2010 , 22:52

Kan börja med att säga att jag inte håller med Hanna *Surprise* :D
Jag rider 99% av tiden med säkerhets väst, oberonde om vad jag gör. Varför lämar jag bort den ibland då? Jo, om någon fotar då jag rider så kan jag vara utan(väldigt dummt) och ibalnd då jag ra bråttom så händer det att jag märker först efter ha ridit en liten stund att jag inte har någon väst. Eftersom jag de gångerna har bråttom hämtar jag den inte och för att vara på den säkra sidan bestämmer jag mig alltid att ta det lugnt när jag är utan väst. Men har jag inte bråttom och jag märker att jag inte har någon väst, så hämtar jag den!
Säkerhets västen stör mig inte alls i min ridning! Jag tycker att den till och med ger stöd. Svankar mindre i ryggen då jag har den, så känns det allmänt stadigare. Antar att det är en vanesak.  Knepet att vänja sig med säkerhets väst (har inte alltid varit en självklarhet för mig) är att ha en bekväm en.
En sånhär har jag:
Bilden är lånad från http://grand-prix.se

Den är ful som stryk, men bekväm som bara attan! :D
Visste du att man ska ha säkerhetsvästen så nära kroppen som möjligt?

Dissar verklign säkerhetsvästar som består av bara 2-4 bitar, de är verkligen obekväma :S

Sen kan jag glädja er som inte gillar att ha väst alls att de har uppfunnit en väst som fylls med luft då man ramlar av. Så den borde ju inte störa, eftersom det i princip bara är lite tyg. Läs mer här!





Det är dummt att inte använda säkerhetsväst!
Man kan undvika massor med onödiga skador. Har du världens snällaste häst som alldrig skulle göra något? Tänk på att man kan tappa balansen och falla av, fastän hästen är hur snäll som helst. Råkar du då ramla av på en bom eller sten så kan säkerhetsvästen rädda dig från att bryta ryggraden.

Etiketter: ,



Upplyst ridplan anyway!
, 17:03

Jag klagade tidigare på att jag inte har tillgång till en upplyst ridplan. Nu kan jag ta och dra ett streck över det, för nu har jag det på sätt och vis. En stark utelampa + hagen får duga, och funkar faktiskt riktigt bra. Så idag dressyrade vi barbacka i hagen. Räppar har blivit mycket mer avslappnad, ifall allt dethär är skornas förtjänst är det helt fantastiskt. Eller så inbillar jag mig bara. I alla fall så red jag barbacka och vi värmde upp en kort stund i terräng först. Jag lyckades ramla av också, min balans är inte längre vad den har varit. Får ta och börja rida mera barbacka igen alltså.

Etiketter: ,



Det ena och det andra
söndag 12 december 2010 , 19:32

Det har varit skitkallt här idag, verkligen. Jag har hållit ridlektion och det gick helt bra. Vi for på en uteritt och jag får vara lika stolt över hur snäll Räppar är varje gång.
Nu på kvällen har jag longerat både Räppar och Romek lite. Med Romek känns det som om det skulle bli värre för varje gång jag försöker göra något med honom, han blir så uppstressad av allting. Mot slutet gick det ändå helt okej, men allt bråk i början förstörde nog ändå lite. Får fortsätta kämpa med det alltså.
Räppar var helt duktig. Han lyckades göra en riktigt fin bugning också, så jag får ju nog vara nöjd!

Från en sak till en annan, tänkte visa hur min "ridplanering" kan se ut. Den ändrar förstås, men den blir i stil med denna i alla fall. Som ni ser är det mest terräng som gäller, men det beror på att jag varken har tillgång till ridplan eller ridhus. Det närmaste jag kommer ridplan är hagen.

Måndag: Dressyr barbacka. Träna på ridning utan träns. Uppvärmning i terräng.
Tisdag: Terräng. Tempoväxlingar.
Onsdag: Terräng.
Torsdag: Ledig / Trickträning
Fredag: Terräng. Långlänk med lagom fart (uthållighet)
Lördag: Hoppning / löshoppning
Söndag: Ridlektion

(Blogspot hade inte lust att ladda upp någon bild här)

Etiketter:



Vintersolskens ridtur
lördag 11 december 2010 , 15:42

Min första ridtur med solsken sedan det kom snö inträffade idag. Räppar och jag for på en timmes "lunk" kan man väl säga. Vi galopperade långa sträckor i långsam fart mest, det kändes riktigt bra och hans eget "håll igång" har blivit mycket bättre. Tidigare har man fått sitta och driva och hålla igång galoppen men idag flöt han på riktigt skönt. Jag satt också mest ner i galoppen, vilket jag sällan gör av någon anledning. Rider ju nästan bara i terräng så det har liksom blivit så. Jag har i alla fall bestämt mig för att ta tag i det igen, jag vet att jag egentligen har en rätt okej sits i galopp, den har bara rostat lite ;)
Hursomhelst blev Räppar ganska svettig idag, så jag fick paketera in honom i en massa täcken när jag förde ut honom, här är nästan härliga -20 grader igen...

Etiketter: ,



VECKANS: Säkerhetsvästar
torsdag 9 december 2010 , 16:50

Vad jag anser om säkerhetsvästar? Självklart något  som man ska använda i hoppning och fälttävlan i höga klasser och närsomhelst när man rider egentligen, den kan ju rädda ens rygg om man faller av och så vidare...

Men vad jag tycker ifall jag bara ser på mig själv? Jag kan inte använda säkerhetsväst. Eller jag kan väl, men jag vill inte. Har aldrig tyckt om det heller. Kanske har man blivit för våghalsig och utmanar ödet för lätt och tar allt förgivet, man faller ju inte av och skadar sig. Personligen använder jag aldrig säkerthetsväst, oberoende av om jag hoppar, rider ut eller rider barbacka i hagen. Säkerhetsvästen stör mig i min ridning så mycket att risken att jag ramlar av ökar när jag sätter på mig västen. Kan nog ändå tänka mig att använda en säkerhetsväst ifall jag till exempel ska ut och rida på en häst som brukar sticka eller om jag ska hoppa en bana med höga hinder på okänd häst. Men på min egen häst i min vanliga ridning så vill jag inte ha västen.

Tycker även att det kan vara bra att lämna bort västen om man rider i ridhus och ska göra balansövningar eller bara skritta. Det ger en helt annan balans att rida utan väst och balans ger säkrare ridning och har man balansen sitter man säkert oberoende av västen. Fast man kan ju inte alltid göra något ifall hästen blir rädd eller skenar i väg.

Kortfattat: Säkerhetsväst är något bra och jag förstår varför man vill använda den men vill inte själv göra det eftersom jag störs av den.

Etiketter: , ,



Jäkla snöstyltor
, 16:40

Satsade på en kanske inte så tillåten hemmadag idag och tog en riktigt härlig ridtur! Var ute i en och en halv timme och Räppar blev helt genomsvettig. Vi hann rida både i skog och på vägar och fick in en riktig galoppspurt också. Kan sammanfatta ridturen som ett riktigt uthållighetspass för min lilla häst. Det enda störande momentet var "snöstyltorna", snön som fastnar och fryser fast under hovarna och gör det svårt för hästen att gå. Hamnade att sitta av två gånger och slå ut dem ur skorna.



Telefonbilder på min svettiga häst idag

Etiketter: ,



Ny passhäst :D
onsdag 8 december 2010 , 20:58

Babaya
Foto: Jenni Långsvd
Idag har jag varit och galopp tränat Babaya, tävlingstravaren. Är lite förkyld, trodde inte att det skulle påverka, men det gjord det! Hade inte kraft alls att hålla i honom eller att stå i fältsits. Eftersom vi var omkull förra gången så var jag ju väldigt försiktig denhär gången och ville bara skritta i kurvorna. Men det är inte det allra lättaste att få stopp på en het tävlingstravare, dessutom är det smått obehaglit att veta att om man ger efter det minsta på tyglarna så sticker han iväg. Det kan hända att jag behöver ett skarpare bett, man har ju inte lika stor kontroll över hästen då man rider som då man kör. 
 

Thai Score
Foto: Susanna Villikka
Den nya hästen i stallet, Thai Score, är nu min nya passhäst :D Det är världens gulligaste sto, det var kärlek vid första ögonkastet. Hon har lite samma for på ansiktet som Leroy, men öronen är helt olika, dessutom är de ungefär lika stora. Tillskillnad från Leroy hade denhär hästen man, massor av man :P

Etiketter: ,



Dagens ridtur
, 20:36

Jag har varit supertrött hela dagen och trodde aldrig att jag skulle orka göra någonting vettigt i stallet idag. Men konstigt nog så orkar man alltid det. Efter att ha städat stallet for jag och Räppar på en ridtur. Min pannlampa slocknade när vi var på en mörk väg vilket var smått otrevligt, men det gick bra i alla fall. Överlag tycker jag att det går helt bra att rida i mörker, hästen koncentrerar sig bättre när störande saker i omgivningen inte syns.
Vi övade galopplyft och tempoväxlingar mest, höll en ganska lugn men vägvinnande fart hela rutten. Det märks en otrolig skillnad i tiden det tar att rida en tur nu när man jämför med hur Räppar är när han har skor och hur han var innan. Nu tar en tur som tidigare tog en timme endast ungefär 45 minuter.
Det gick helt okej idag, tycker att det gått så bra så många dagar nu. Räppar var pigg och framåt, som vanligt, får jag väl till och med påstå nuförtiden.


Etiketter: ,



äldre inlägg