15 dagar, med Julia och Leroy
måndag 27 december 2010 , 23:32

Vet inte om Hanna skrivt denhär listan själv, men tänkte helt kallt kopiera den :D Sori Hanna!
Dag 1 - Presentera dig och din häst
Dag 2 – Min första häst
Dag 3 - Min största rädsla
Dag 4 - Hur började mitt häst intresse
Dag 5 - Det här finns i min rykt låda
Dag 6 - Det här äter min häst varje dag
Dag 7 - Min favorit grej i stallet
Dag 8 - Min hästs vardags outfit
Dag 9 - Mitt bästa häst minne
Dag 10 - Mina drömmar
Dag 11 - En bild på stallet
Dag 12 - Det här saknar jag
Dag 13 - En nytagen bild och 5 punkter som beskriver din häst
Dag 14 - Varför får ridning dig att må bra
Dag 15 - Något du och din häst är stolt över som ni har gjort!

Dag 1: Har ännu inte skrivit någon info om mig själv och Leroy, så dethär kannske någon har väntat på, vad vet jag? :D
Jag är 16 år och går också i ettan i gymnasiet, samma klass, eller grupp heter det väl nuförtiden, som Hanna Siktar på att bli journalist. Jag bor i västrafinland jag med, mitt ute i skogen i en liten gles bebodd by med några hundra invånare. Ändå har jag noll koll på vilka som bor här :P Jag har en stor familj, som betyder mycket för mig.

© Janica Asplund

Med hästar är jag en allsysslare, en egenlärd sådan. Jag gillar allt från trav till natrual horsemanship.
Inom ridning är det nog dressyr som gäller och förståss fartfyllad uteritter. Sen så sysslar jag med travsport lite smått också. Leroy kör jag också då och då, han är nog enda häst som jag nästan har full kontroll över där bak i kärran, så det säger väl allt om mig som kusk. Kan ju säga till mitt försvar att jag bara är nybörjare inom travsport.
Jag gillar också att fota, men har allt som oftast inspirationsbrist..

Leroy Udsen, som han igentligen heter, är då min häst. Han är en amerikansk travare, fördetta tävlings travare, en läromästare och turbomoffa. Han fyller nämligen 20 år den 11 maj, men han räknas ju som 20 åring redn efter nyår. Halvdöd skulle vissa säga om en 20 åring, men då har de inte träffat min Leroy. Full av spring i benen, het blir han allt som oftast och väldigt torra ben, men det är ju inte bra om en gammal häst har för torra ben. När man ser i Leroys ögon ser man en klokhet som skvallarar om att han är till åren men han har ännu kvar glimten i ögat.
Fördetta travare ja, men ändå en riktigt läromästare i ridning. Vi lär oss av varndra helatiden. Leroy kan, bara man själv gör rätt. Jag skulle säga att Leroy är helt terrängsäker, visst hoppar han till ibland men än så har han alldrig stuckit iväg. Ibland kan vi ha livliga diskussioner, om hurvida vi ska fortsätta vägen eller inte, när vi möter på mosterhöbalar eller kor. Just vid sådanhaär tillfällen så gör han inget farligt, det är bara handbromsen som åker på.

© Julia Östman Löslongering med Leroy hösten -10

Oriponi Leroy, ja han är väldigt liten endast 150 cm, och så är han är helt enkelt en riktig "Äjjä". Inte ska du tro att du får peta i hanns aniskte och hans man låter du bli! Förrutom, om du pilar där, just där och sen så har vi hittat Leroys mjuka sida som gömmer sig bakom ett tunt, tunt skal av hingstighet, som är som bortblåst när man känner honom.
Lärkan Leroy, vad skulle jag göra utan dig?






Har inte varit i stallet varken igår eller idag, igår var det släktfest och idag har jag varit barnvakt. Men imrogon, imrog smäller det! Har tänkt låta Leroy via ända till nyår, men får säkert rida någon av stallets andra hästar. Ska ju också göra markarbete och pyssla med Leroy :)

Etiketter: 15 Dagar, Julia