Välkommen

Dag 2 - min första häst
tisdag 28 december 2010 , 20:32

Dag 2 - Min första häst  Leroy är min första och enda häst. Eftersom jag redan presenterat honom ganska så ordentligt så tänkte jag berätta om hur det gick till då jag fik Leroy. Sätt dig bekvämt, för dethär blev långt!

© Julia Östman
Leroy sommaren -09
Det var en dag i juni sommaren -09. Pappa berättade att han hade hittat ett sommarjobb åt mig, men jag skulle antagligen inte få betalt och jag måste bestämma mig förrän han säger vad det är. Jag tvekade en liten stund, men det kunde ju inte hågot annant än med hästar att göra eftersom han inbillar sig att jag skulle gå med på att göra något gratis. Rätt gissat, jag skulle sköta en häst åt någon här i byn. Vänta lite, ingen här i byn hade ju hästar! Förutom ett par villabor, som hade sina hästar på bete här. Efter ha pratat med pappa så visade sig att han viste ingenting om hästen eller vad det var tänkt att jag skulle göra med den. Pappa ringde då till de som skulle ha hästarna och de kom överrens att vi skulle komma dit senare i veckan för att reda ut allting.
Några dagar senare var vi påväg dit. Jag tappade nästan hakan när vi kom fram. Deras gård är nämligen nära vägen och jag hade sett att de höll på att bygga något där. Varje dag påväg till skolan, skolbussen kör förbi där, så hade jag fantiserat att det var ett stall de höll på att bygga. För det fanns redan ett biltak och ett föråd på gården. Men för att vara realisitisk så tänkte jag att det antagligen är en  båthall, vilket alla större byggnader här omkring är.
Vi blev bjudna på kaffe då vi kom dit och pappa kände paret, så de pratade lite allmänt om allt. Sen så började vi reda ut denhär häst delen. Jepp, de ville att jag skulle komma och rida några gånger i veckan, men jag var givetvis välkommen att komma och sköta hur ofta jag ville. Sen började jag prata med hon som skulle ha hästarna. Hon berättade då att jag skulle få rida en häst som hon skulle ta på foder som sällskap åt hennes häst. Att det var ett snällt varmblod. Jag föreställde mig genast en rödbrun, med svarta ben, stor, kantig och ängslig travare. Men han skulle bli min sommarhäst, bara jag skulle rida honom och jag skulle rida flera gången i veckan. För mig som hade varit lektionsryttare och bara hade möjlighet att rida en gång i veckan så var det här lyx! Dessutom var ju hästarna nästan i granngården, det var bara 8 km dit! Jag kunde ju fara precis när jag ville! Till ridskolan hade jag drygt 3,5 mil. Det klickad direkt för mig och hon som skulle ha hästarna, vi pratade om allt i hästväg, precis som gamla bekanta som inte setts på ett tag. Men jag hade alldrig sett människan förut! Vi böt telefon nummer och hon skulle höra av sig när hästarna skulle komma. För hon skulle ta hem dem först när hennes semster började.
Varför just jag, kanske någon undrar. Jo dehär paret var nämligen finskspråkig och vi bor i en by där 99% är svenskspråkiga. Pappa kände manen och det hade någon gång kommit på tal att jag höll på med hästar. Så kunde jag ju finska, så var jag också tillräckligt gammal.
© Julia Östman
Leroy och hanns flickvän, Liina, sommaren -09
En vecka senare fick jag ett textemedelande att hästrna hade nu kommit och de gick glatt och betade i hagen. Jag kastade mig genast på min vespa och körde dit gasen i botten, hehe, min vespa är otrimmad så det gick bara 50 km/h, men iallafall! När jag kommer dit så ser jag en stor finnhäst, en fux och sen en litet mörkbrunt, nästan svart, varmblod båda tittar nyfiket på mig. Vi hämtade genast in dem. Det var också första gången jag såg stallet. Att det var en båthall, var inte heller helt fel gissat, för i den andra delen skulle det vara en båt. Men det var långtifrån klart och det var bara en enda stor box.
Vi band upp hästarna i varsin ände av boxen och rycktade. Leroy njöt verkligen av att bli ompysslad. Jag började genast tycka om Leroy, han var den snällaste hästen jag någinsin träffat.
Typ en vecka efter det var det dags för vår första ridtur. Det var verkligen spännande, för han had inte blivit riden på ca ett år. Hon var först i tur, för hon var ju mycket mer erfaren ryttare. Men det var inga problem! Med darriga ben så hoppade jag upp i sadeln och jag stor trivdest med Leroy, så lugn och känslig han var. Han var också väldigt uppmärksam på mig.
I juli så fick jag veta att Leroy var till salu, jag hade från dag 1 drömt om att ta Leroy på foder. Men nu började jag på allvar reda ut möjligheterna och kostnaderna. Leroy var helt enkelt en häst jag inte skulle släppa sådär bara. Jag kunde ju försöka övertala dom att ha honom på foder bara ett år först, det skulle vara perfekt, sista året i grundskolan, dessutom så hade jag moppe och Hanna höll på att bygga stall, där jag kanske kunde få box plats. Efter flera försiktiga diskussioner med mina föräldrar och sen ett samtal med Hannas mamma, vilket antagligen var det som övertygade mina föräldrar helt, så var det bestämt vi skulle ta Leroy på foder!
Den 14 augusti, en vecka efter min födelsedag, så tog pappa mod till sig och ringde till Leroys ägare för att frågad om vi fick ta honom på foder för ett år. Det fick vi inte... Han visste ju att hästen var till salu och det sista han sa förrän han gick ut för att ringa var "Vi köper alldrig en häst!" så allt hopp var som bortblåst. Jag hade förberett mig för det värsta redan då han gick ut, så att jag inte skulle bli för besviken. "Dessutom är han redan såld" sa han, men han kunde inte hålla minen länge och så började han flina och sa "För jag köpte honom!" Jag trodde inte att det var sant! Jag blev alldels ordlös. Efter att den västa choken lagt sig, blev jag jätte, jätte glad och började hoppa omkring och sen kramade jag pappa.
Jag tänkte på en gång då jag varit hemma hos Hanna och hur vi konstaterat att ingen av oss skulle få en häst sålänge vi bodde hos våra föräldrar. Och nu hade hon och jag varsin häst och vi skulle dela stall, kunde det bli bättre?

Etiketter: ,



1 kommentarer:

Anonymous Maja

sv: Haha! Tack för tipset! :D

29 december 2010 kl. 18:13

 

Skicka en kommentar

<< Tillbaka till bloggen

äldre inlägg