Min hemmadag som inte blev som planerat
fredag 21 januari 2011 , 13:27

Idag hade jag ju planerat en urmysig hemmadag med ridning och stallpyssel. Till en viss del blev det så också, jag pysslade länge med Romek och gick ut och gick en bra bit med honom och allt. Vi hade det riktigt bra och han var ovanligt lugn så jag tänkte att han kanske skulle bli något till slut och lugna ner sig trots allt. Men så fel jag hade, förstås. När jag väl sadlat Räppar och var på väg för att fara ut på ridtur, sparkade Romek sönder boxdörren med ett brak och kom ut som den panikdrulle han är. Jag som trodde att det var lösningen på allt att ha honom i boxen, men det kan jag tydligen glömma... Så otroligt många fula ord som jag sa då, och det hjälpte ju inte med något annat än att plocka av all utrustning av Räppar och föra gänget tillbaks ut i hagen. Det lär dröja länge till nästa ridtur och när jag tänker på det vill jag nästan börja gråta. Sällskapshästen ska man inte ha sådanahär problem med! Och det finns ju ingenting som hjälper, en panikslagen drulle kommer genom vadsomhelst. Elstängslen, boxar, han skulle gå genom berg. Ikväll måste jag lägga Räppar i boxen utan dörr eftersom jag vet att han hålls på plats utan större anordningar, och lägga Romek i Räppars box och hoppas att han inte har någon anledning att sticka ut mitt i natten.

Jag vet faktiskt inte vad jag ska ta mig till. Egentligen vill jag nog just nu mest bara sälja bort hela hästen, men vem i världen skulle ens vilja köpa en sådan omöjlig häst som han? Så här förtvivlad har jag inte kännt mig på evigheter...

Etiketter: Hanna